Ur ”Fotografen”
”Hon reste sig för en kort promenad längs stranden som låg öde och stilla. Trots kylan tog hon av sig sina stövlar och utmanade vattnet med att gå så nära vågornas offensiva framfart som möjligt. Hennes nakna fötter sjönk krasande ner i den blöta sanden och lämnade förgängliga avtryck som dagarna gör i livet självt. Den isande sanden kröp in under tårna.
Sakta och uppmärksamt tog hon steg efter steg längs vattenbrynet. Studerade noga var hon satte sina fötter. Hoppade lekfullt som en unge när vågen kom och när vågen sjönk tillbaka. Flydde och följde vågens rytmiska rörelser.
Flydde och följde.”